Arbetslösheten i Skåne har ökat jämfört med ett år tillbaka, men senaste månaderna har det varit i en lägre takt än tidigare. Den allra senaste statistiken från mars och april 2025 visar till och med att arbetslösheten fallit tillbaka något jämfört med årets inledande månader. Huruvida detta markerar ett trendbrott eller är en tillfällig förändring är för tidigt att säga, menar Arbetsförmedlingen.

Sysselsättningen utvecklas svagt och antalet jobb i skånska näringslivet har minskat. Hårdast drabbad är byggindustrin, där 3 200 jobb försvann under 2024, en större nedgång än i både Stockholms och Västra Götalands län.

Omsättningsmässigt backar näringslivet i Skåne mer än i övriga storstadsregioner. Sett till branscher är det Energi och miljö som tappat mest i Skåne, följd av just byggsektorn med nedgångar på 11,2 respektive 6,6 procent ifjol. Skånes största bransch, Handel, minskar också men med ett tapp på 2 procent är det ändå lindrigare än för handeln i övriga Sverige.

- Lågkonjunkturen behåller sitt grepp om Skåne, även om vi också ser att nedgången börjar plana ut. Ljuspunkterna är en viss lättnad på både arbetsmarknad och bostadsmarknad, ökat nyföretagande och signaler om att byggandet börjar komma tillbaka, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.

På befintlig bostadsmarknad är utbudet fortsatt stort, men mäklare på olika håll i Skåne vittnar om kortare försäljningstider och en försiktigt stigande prisbild, även om utvecklingen varierar inom länet. Under den senaste tolvmånadersperioden, fram till mars 2025, ökade antalet sålda bostadsrätter och villor med 13 respektive 17 procent i Skåne.

På andra sidan Öresund har Danmarks ekonomiska utveckling fortsatt att vara jämförelsevis stark. Landet har inte drabbats av samma låga tillväxt eller stigande arbetslöshet under de senaste åren och särskilt i Region Hovedstaden går ekonomin på högvarv.

Skåneindex – en fördjupning i utvecklingen inom Skåne

Skåne består av både storstad och landsbygd. Samtidigt som dessa kan komplettera varandra i en region med goda kommunikationer, är det tydligt att deras respektive styrkor och svagheter skapar olika förutsättningar för tillväxt.

För att analysera utvecklingen över flera konjunkturcykler har vi gått tillbaka till finanskrisens 2008. Vi har skapat ett ”Skåneindex” som väger samman fem viktiga faktorer för ekonomisk utveckling – arbetslöshet, jobbskapande, inkomst, befolkningsutveckling och bostadspriser.

Index visar att utvecklingen under de senaste 16 åren följt ett liknande mönster i Skånes olika delområden, men i en varierande takt. Lundaområdet har haft den starkaste tillväxten, följt av Malmöområdet och sydöstra Skåne. De övriga tre delområdena har halkat efter och ligger under snittet för Skåne som helhet. Nu ser skillnaderna dessutom ut att öka.

- Olika delar av Skåne svarar olika på upp- och nedgångar i konjunkturen, det är tydligt när vi följer utvecklingen över tid. Inte minst ser vi att skillnaderna förstärkts under den senaste återhämtningsfasen efter coronakrisen. Förklaringen ligger i näringslivsstrukturen men också i balansen med offentlig sektor. Dessutom kan större trender som digitaliseringen ha gynnat Malmö-Lund i högre utsträckning, säger Björn Ovander.

Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne, menar att det är viktigt att förstå karaktären för Skåne och hur de olika delområdena samspelar för vår ekonomiska utveckling.

- Skåne är en högst hanterbar region i storlek så om vi kan dra nytta av olikheterna mellan kommunerna har vi goda möjligheter. Ett exempel som direkt rör plånboken är att kunna köpa bostad där priserna är lägre och sedan arbeta där jobben finns, säger Anders Hansson.

Här tar du del av Skånsk konjunktur i sin helhet.

Om Skånsk konjunktur

Skånsk konjunktur är en oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne som ges ut av Sparbanken Skåne sedan 2018. Materialet är baserat på ett stort antal statistikkällor och kvalitativa intervjuer. Det belyser skånsk konjunktur i dimensionerna invånare och näringsliv – i såväl övergripande perspektiv som ner på delregion- och kommunnivå. Analysen produceras av Øresundsinstituttet och publiceras två gånger per år.